Vet inte riktigt vad jag vill eller borde skriva det ända jag känner är att jag behöver få allt ur mig. Okej jag vet vad jag skrev i det senaste inlägget och jag kan meddela att det löste sig jävligt bra efter någon dag. Vill bara säga att jag älskar min Gurra något så oerhört mycket, han är den första killen som jag låter mig själv släppa loss helt och hållet med. Han är den första som jag känner att han inte dömer mig för mitt knasig beteende. Han har sett hur jag är på mitt värsta humör, han har sett mig när jag mår som sämst, han har sett mig helt naturell utan smink å allt. Å ändå kan han säga att han älskar mig, han har klappat mig på ryggen när jag spytt, han har fångat mig när jag har fallit, han har set mig stor tjuta på min värsta pms dag. Å fast han har sett allt det där säger han att han älskar mig. På ett sätt kan jag tycka att det är helt jävla fucking otroligt att han inte har blivit iväg skrämd. För när jag gråter, snorar, spyr, skriker och är allmänt fuckt up så är jag jävligt läskig. Jag skulle fan har blivit rädd för mig själv, jag har blivit rädd för mig själv. Jag har varit rädd för hur långt jag kan gå för att skada mig själv och såra andra. För ärligt talat ingen förutom LME kan vara i min närhet när jag är som värst. Tror nog förresten inte ens att LME har sett mig när jag är sov värst. Gurra har sett mig som värst en gång och det ångrar jag så otroligt mycket, han skulle inte ha sett det. Varje gång jag tänker på det får jag som en klump i magen, en iskall klump som inte vill försvinna. För varje misstag som jag har gjort, varje gång jag tänker på det mår jag så fruktansvärt dåligt, jag vill bara spy upp allt som håller mig levande och bara dö. Sån ångest har jag, kan fan inte fatta att jag har gjort så otroligt mycket fel! Nej ursch nu mår jag jätte dåligt, tänk på något annat tänk på något annant, fan nej det går inte. Nu vill jag bara gråta :(. Urk detta blev inte alls bra.

Det ända jag egentligen ville säga va Jag älskar min gurra så otroligt mycket även när jag arg på honom.
Han är mitt allt och jag vet inte vad jag skulle göra utan honom.

Räkna stjärnorna, så mycket tänker jag på dig.
Räkna sandkornen på en strand, så mycket saknar jag dig.
Räkna dropparna i havet, så mycket behöver jag dig.
Räkna alla slag hjärtat slår under en dag, så mycket älskar jag dig.

Den här dagen har varit för jävlig rent ut sagt! Gick upp tidigt på morgonen för att fixa till mig lite extra fin efter som jag skulle träffa Gurra klockan ett. Linda skulle jag träffa lite innan men som vanligt försov hon säg, hade faktiskt inte förväntat mig något annat. Men lite små sur blev jag ändå men det gick snabbt över. När klockan börjar närma sig halv ett bestämmer jag mig för att gå upp mot Gurras skola för att möta upp honom. På vägen dit kommer en kille med bruna ögon fram till mig och säger: Gud vilka vackra ögon du har. Hahaha snacka om att jag blev förvånad, efter den meningen går han bara iväg. Den lilla meningen gjorde min dag faktiskt. I alla fall så va klockan kvart i ett, perfekt tänkte jag då hinner jag röka en cigg. Klockan blir ett, fem över ett, tio över ett, kvart över ett. Tillslut så messar jag å frågar om han inte skulle sluta vid ett, till svar får jag nej. Å där går jag i taket, för jag är inte mycket för att vänta å när det kommer till älsk så blir det mycket väntande. Jag går i taket för att han inte informerade mig om tidsändringen, jag blir förbannad för att det är alltid jag som frågar om han vill komma över, jag blir arg för att han absolut inte är romantisk eller någonsin överaskar mig. Jag blir arg för att det känns som om jag inte betyder något för honom just i den stunden. Jag svär jag skriver dumma saker ja jag exploderar av ilska. När jag kommer hem ringer jag honom efter jag har gråtit i någon timme så klart. Men det blir bara värre då jag exploderar ännu en gång. Och då stor bölar jag i sängen med Bella som kudde. Efter det så åker jag ner på stan för att träffa lme, känner mig inte alls på topp men vad gör man inte för att slippa tänka. Efter några timmar på stan med lme så åker jag hem tror nog att jag har spenderat drygt 80 kr på buss bara idag, inte bra... I alla fall nu är allt fixat jag å gurra är inte osams längre och jag saknar honom extremt mycket. Ska överraska honom med en överraskning någon dag snart XD

Idag ringde min mor och väckte mig efter som jag skulle vara hos läkaren 10.40 på morgonen. Dock så lyckades jag somana om hela två gånger fan mig asså varför kan jag bara inte dra upp mitt feta arsle ur sängen. Mamma ringde en gång till ca en timme innan jag skulle vara där. Då vaknade jag av att jag somnade om med mobilen i handen så när det ringde vibrerade hela min arm XD När jag väl hade vaknat till och varit ut med Bella så gick jag till bussen för att åka ner till stan. Asså jag måste säga att jag inte har värdens största tillit på doktorer, och enligt mig undersökta han mig inte särskilt noga. Men han sa att jag skulle åter komma i slutet på veckan o0m det blev värre eller inte slutade så han skrev ut hostmedicin och smärtstillande. Efter det så mötte jag Marie och Helena från UNO tyvärr så såg jag dom inte förns jag nästan sprang in i dom så jag hann inte gömma mig :/ Så jag ska ringa dom imorgon.. På tal om imorgon ska jag hem igen nu sitter jag hemma hos min mor och jag ska sova här är det tänkt. Så imorgon åker jag hem och Gurra följer med mig, vi ska skaka mattor och jag ska dammsuga, vi ska även bära upp lite saker på vinden XD det ända problemet är att jag inte har någon mat hemma, det jag har är typ en fjärde del köttfärs och massa massa pasta! Sedan inge mer bokstavligt talat! Det typ ekar i skafferiet och kylskåpet men så är det när man lever på soc. Jag har i alla fall gåt ner jätte mycket i vikt kommer nog snart ha gått ner mina 15 kg har bara 5 kg kvar XD Sk även tvätta imorgon vilket jag hatar!!!

Jag har övergett min punk stil totalt, det går fan inte att se ut så där. Eller rättare sagt så är jag för svag för att orka se ut så, jag älskar den stilen men ärligt talat hur svårt kommer det inte bli att skaffa ett bra jobb med den stilen? Det funkade inte för mig, men nu ska jag väll inte skylla enbart på det. Jag är jävligt ombytlig av mig och byter stil ganska ofta. Omväxling förnöjer heter det ju. Det är därför jag färgar mitt hår så ofta, jag kan omöjligt gå samma väg två gånger på en å samma dag. Det går inte, det blir tråkigt och det sista jag vill är att ha ett tråkigt liv. Har även bestämt mig nu att jag ska spara ut mitt hår, ska försöka spara i två år få se hur det kommer att gå. Kommer ju så klart toppa det för jag vill ju ha ett friskt hår ska även försöka hålla mig till en mörkbrun hårfärg vilket kommer att bli lite svårare då jag är näst intill beroende av att färga mitt hår XD

Det var ju egentligen inte det här jag skulle skriva. Värden är på väg att gå rent ut å helvette, vad man än gör vilka papper man än ger dom så blir det bara FEL! Kan inte alla bara sluta suga kuk på arbetstid och jobba istället? Det finns faktiskt folk som är beroende av er. Det är soc jag snackar om bara så ni vet. Ja jag går på soc vrf? Jo jag har ingen aning om vad jag ville bli jag hoppade av tre gymnasium och fick sedan ett nervöst sammanbrott som gjorde att jag inte kunde söka jobb. I alla fall så hatar jag soc, förkräkningskassan och arbetsförnedringen grymt mycket. Dom gör ingen ting, dom bara sitter på sina feta arslen och säger, vi kan inte hjälpa dig du måste hjälpa dig själv.

Okej detta var egentligen inte heller de jag skulle skriva utan det jag skulle skriva va. Varför kan man inte bara få se ut som man vill? Varför måste det vara ett helt fuckat ideal ute på gatorna för att man ska bli accepterad å få jobb? Varför ska utseendet spela någon roll? För om inte denna skönhetsideal fanns så skulle alla vara accepterade. Jag vet att jag själv är utseende fixerad men det är bara mot mig själv sen får folk jag umgås med se ut hur fan dom vill, för deras kläder gör inte personligheten. Även om man ser ut som en värsting så betyder det automatiskt inte att man är en. Jag kan nog tänka mig att många ser tex punkare som läskiga och elaka, för det kan jag tänka mig att det är vad som poppar upp i huvudet när man ser dom komma gående. Men det behöver inte vara så, varför kan man inte bara få vara den man vill vara utan att man ska tryckas ner i samhället. Vad fan är denna värd uppbyggd på för värderingar?? Jag blir bara trött på det, ibland så kommer dom här tankarna upp och jag tycker det är orätt och fegt.