Vi säger att du och din hud ligger och njuter i fulla dra under den härliga solen.
Allt är jätte bra och det är så här livet ska vara.
Men plötsligt hör du ett ljud och du lyfter på solisarna för att kolla vem det är.
Det är din systerson som kommer på besök, han är bästa vän med din lilla byracka.
Och dom brukar busa jätte mycket när han kommer.
Men plötsligt hör du ett morrande och märker att din hund i alls verkar glad över att se sin kompis.
Du säger åt henne att hon ska vara tyst men det verkar hunden in regera på.
Hon morrar bara mer ju närmare din systerson kommer.
Du kan inte först vad som har hänt.
Har hon fått solsting och blivit blid?
För hon tycks verkligen inte känna igen barnet med det härliga leendet.
Fy! ryter du åt henne men det hjälper inte.
Nu står barnet vid grinden och ser lite osäker på sin hundkompis.
Nästan lite rädd ser din systerson ut att vara.
Precis när du reser dig upp för att ta i hunden och säga ifrån på skarpen så börjar hunden vifta på svansen och se jätte busig ut. Du blir förvånad och kan inte begripa vad det är för fel på henne idag.

Hunden har inte fåt solsting eller en knäpp i huvudet.
Den beter sig som en normal hund.
Hunden vaktar dig för att den tror att du är skadad när du ligger ner.
Det anser att du inte kan ta vara på dig själv. Så när du sätter dig eller ställer dig upp så anser hunden att du kan ta vara på dig själv.

Sola tryggt med din bäste vän vid din sida.