Min vecka har varit tuff, det som höll mig på topp var tanken på dig. Jag räknade ner sekunder, minuter, timmar å dygn till jag skulle få träffa dig igen. Du är den sista jag tänker på innan jag somnar å den första jag tänker på när jag vaknar. När jag är ledsen så är det du som sänker mig tröst, när jag är rädd så skänker du mig trygghet. Jag älskar dig över hela mitt hjärta men just nu vet jag att det inte är besvarat på samma sätt. Hur kan man glömma en person som betyder så mycket? Man kan glömma att vattna blommorna, köpa ägg eller att fälla ner toalettlocket. Jag väntade å väntade men du kom aldrig, så nu känner jag mig som en blomma som inte har fått sitt vatten. För mig är du syret i mina lungor, vattnet jag dricker, du är allt som håller en människa i liv. Du är min sol! Men nu är jag som en bortglömd blomma, fattar inte hur detta kunde hända? Jag tänker på dig varje dag, jag kan omöjligt glömma bort dig. Att få veta att man inte betydde lika mycket som man trodde det svider. Tårar rinner å hjärtat blöder, känner mig värdelös för det är den ändå förklaringen till att du glömde mig. För dig är jag helt värdelös... Men jag älskar dig mer än någonsin!!