R.I.P Zikki
Vi kommer alla att sakna dig <3
Drömmen
Det är mörkt ut och jag tror att klockan är vid midnatt. Oscar står vi en uttagsautomat för att han ska ut pengar. När jag tittar mig omkring ser jag att vi är i ett slags industriområde. Jag ser alla stjärnorna som lyser på den molnfria natthimmelen. När jag vänder min block mot en av husen ser jag en kort man. Han bär en beige rock, svart byxor och ett par tjusiga skor som blänker i svart. Han ser på mig med hat i blicken innan han börjar gå mot mig. Jag känner mig rädd så jag ställer mig närmre Oscar men mannen ökar farten nu pekar han på mig och skriker men jag kan inte höra vad och det kan inte Oscar heller. Oscar är helt omedveten om mannen som kommer nu springande emot oss. Mannen tar tag om mig och kastar om kull mig på marken. Oscar reagerar och försöker att få bort mannen men det går inte. Jag ser en fot komma mot mitt ansikte och i nästa sekund ligger jag flera meter från platsen. Oscar står under en lykta med händerna om mannens krage. Mannen ser nu inte lika arg och hotfull när han hänger i luften.
Under natten så dyker denna man upp i alla min drömmar och han försöker hela tiden att ta livet av mig...
Under natten så dyker denna man upp i alla min drömmar och han försöker hela tiden att ta livet av mig...
Uppdatering
det finns inte så mycket att skriv förutom att allt bara bli starkare. Jag springer / går 5 km om dagen och snart kommer det att bli lite större förändringar. Men det skriver jag lite senare.. Funderar också på att skaffa en egen Hemsida så då försvinner jag här ifrån eller så länkar jag hit men jag vet inte ens om det kommer att bli av. Men nu är jag åt helvete hungrig så jag ska äta frulle XD
Yin och Yang
Ibland så undrar jag om mitt liv håller på att ljusa på riktigt. Kanske jag har förtjänat ett lyckligt liv nu?
Jag vet inte hur jag skulle klara mig utan Oscar, för han stöttar mig i så mycket. Han är så mån om att jag ska må bra och vara lycklig.
Sedan första gången jag såg han har han varit riddaren i nöden. Han är riddaren i blank rustning som kommer för att rädda mig. Han kommer på sin vita springare med lansen i högsta hugg för att rädd mig från draken. Jag vet att det låter klyschigt som en saga ur en bok men det är så jag känner mig. Jag är prinsessan i nöd högt upp i ett torn.
Men nu tillbaka till verkligheten.
Jag vet att jag behöver honom och jag har nog aldrig känt så förut. För mig är sårbarhet en ny känsla och jag tror det är en känsla jag kommer att gilla. Det är skönt att veta att man inte behöver vara bäst på allt att man kan ta ett steg bakåt och allt fixar sig ändå. Det är skönt att ha någon som tar hand om än när man mår dåligt, tar hand om mig på ett sätt som ingen annan kan. Det är en härlig känsla när man vet att man har den bästa. Det är också härligt att veta att han behöver mig på samma sätt som jag behöver honom. Jag vet att jag älskar den bästa människan på jorden. Och jag känner att den människan älskar mig tillbaka att jag har en klippa att luta mig emot och att jag kan vara hans klippa. Med Oscar vet jag att inget ont kan hända mig för han skulle aldrig tillåta det. Han är min trygghet och jag hans, önskar att det fanns ett sätt som jag kunde visa det på. För inga ord eller handlingar kommer någonsin räcka till. Han lär mig nya saker varje dag, jag känner mig aldrig dum när jag inte kan en viss betydelse. Jag kan aldrig känna mig ful och han har sett mig i mitt värsta tillstånd. Och allt det här gör att jag är så rädd att såra honom.
Jag älskar han på ett sätt som jag aldrig har älskat någon annan. På ett sätt jag aldrig kommer att kunna älska någon annan. Min kärlek till Oscar är på ett sätt som bara finns till honom. Jag brukar ibland tänka... Jag vet inte om han vet att jag tänker så.
Men ibland känns som om allt jag har varit med om i mitt liv allt hemskt allt lyckligt och alla tårar jag har fällt. Allt skrik av förtvivlan och lycka har lett mig hit till honom. Ibland så kan jag inte låta bli att undra om alla har en väg att följa och att mitt öde alltid har dragits mot Oscar. För det finns ingen annan förklaring till min lycka, för det kan inte bara vara tur. För så mycket tur kan inte finnas, inte ens en fyrklöver kan innehålla så här mycket tur! Så då finns det bara ödet som låter vettigt. Att min väg var planerad så här. Vi är verkligen som Yin och Yang, han är den ljusa sidan och jag är den mörka. Och utan varandra är vi ingen hel het.
Dödstrött
Igår mådde jag inge bra, jag hade självmordstankar och vill verkligen bara dö!
Men i dag har jag i alla fall mått bättre psykiskt. Men jag vaknade kl 06 i morse av att jag hade jätte ont i både mage och rygg. Så jag tog mig upp ur sängen för att få i mig lite smärtstillande. När jag kom tillbaka till sängen tog jag en kunde och la på min mage och somnade om. Vaknade igen kl 08 tror jag och då tog jag min medicin. Sedan gick jag upp kl 12 på dagen och gisses vilken feber jag hade! Eller jag var i alla fall varm... Så Oscar började med att göra chokladbollar till mig och jag hjälpte till med att läsa receptet. Men tiden gick så fort och innan vi visste ordet av så skulle ha till sin släckt träff. Jag låg inlindad i mitt täcke i soffan och kollade på film. Men sedan fick jag ett ryck och började städa. Medan jag höll på med allt städande så kännde jag hur jag började svettas och jag trodde att jag skulle svimma. Marken bara gungade och jag vill bara stupa rätt ner i sängen. Men jag var så envis att jag fortsatte. Dock han jag bara med vårat sovrum för sedan kom Oscar hem han hade köpt med sig mer värk tabletter och lite annat smått och gott. Vad skulle jag ta mig till utan han?! Så han fixxade diskbänken osv medan jag dumsög och torkade av dam från möbler. Nu har det blivit riktigt mysigt och allt är dammfritt ja nästan i alla fall. I morgon ska jag ta i tu med badrummet skoj! eller inte snara äckligt!
Nu kollar vi på Dei Hard eller Oscar gör det, jag små tittar bara lite. Snart ska vi ut med Bella på en rastning sedan ska jag i alla fall gå och lägga mig. *gäsp*
En bild på min nya väska XD
Sömnlös
Det är så mycket jag vill skriva om så många frågor som behöver svar. Men just nu kan jag inte säga något högt bara tänka tankarna och frågorna för mig själv. Jag är så nyfiken glad och rädd, rädd för att inget är som det verkar. Jag är rädd för att bli besviken och att alla förhoppningar ska falla till marken. Jag kan inte sluta ligga fundera och tänka på kvällarna. Jag kan inte sluta att fundera över hur min framtid kommer att se ut, jag kan inte sluta fundera på vilka som kommer att vara emot minna val och vilka som kommer att stå på min sida. Det ända jag vet är att jag inte kommer att ge upp eller vika mig för andras åsikter. Jag tänker inte göra andra val pga vad andra kommer att säga, tycka och tänka. Det är mitt liv och minna beslut och det är vad som gäller inget annat. Jag kan inte leva mitt liv genom andras ögon och tankar. Jag måste leva mitt liv genom mina ögon, kännslor och mitt sätta att tänka. För om jag inte gör det då är det inget liv värt att leva..
Mitt problem är nog att jag vill göra alla andra lyckliga innan jag själv är det. Men det fungerar inte så eller hur? För att andra ska kunna glädjas så måste jag kunna glädjas själv först. Men så tänker inte jag, för mig så går andras lycka före mig egen. Nu ska jag försöka att sova men jag tror inte att jag kommer att lyckas..
Mitt problem är nog att jag vill göra alla andra lyckliga innan jag själv är det. Men det fungerar inte så eller hur? För att andra ska kunna glädjas så måste jag kunna glädjas själv först. Men så tänker inte jag, för mig så går andras lycka före mig egen. Nu ska jag försöka att sova men jag tror inte att jag kommer att lyckas..
Trassel och Tur
Nu sitter jag hemma ( hos Oscar ) och jag har tänkt ganska mycket på allt. Vad som händer i mitt liv och på det som redan har hänt. Men det är ändå kanske trassligt i huvudet på mig för jag kan inte låta bli att tänka på allt samtidigt.
Så om man tänker sig ett garnnystan som man bara har rullat ihop utan någon ordning så har man min hjärna framför sig. Men nu ska jag reda ut allt efter som jag skriver här.
Allt har gått så fort men på ett bra sätt, det är som om allt bara flyter på i den takt som det var tänkt.
Det känns så tryggt och säkert, jag vet att jag inte har känt så här för någon annan som jag känner för Oscar.
Tänk att jag kan ha sån tur XD.
Så om man tänker sig ett garnnystan som man bara har rullat ihop utan någon ordning så har man min hjärna framför sig. Men nu ska jag reda ut allt efter som jag skriver här.
Allt har gått så fort men på ett bra sätt, det är som om allt bara flyter på i den takt som det var tänkt.
Det känns så tryggt och säkert, jag vet att jag inte har känt så här för någon annan som jag känner för Oscar.
Tänk att jag kan ha sån tur XD.